Föreningsmotion
En statlig investeringsbank och ökad offentlig infrastrukturupplåning för storskaliga offentliga och privata investeringar
Klimatpolitiska rådet är tydligt med att investeringstakten behöver öka avsevärt för att en grön omställning av ekonomin ska förverkligas.
Anledningarna till att investeringarna inte räcker skiljer sig mellan olika sektorer. Faktorer som teknisk- och marknadsrisk, asymmetrisk information, transaktionskostnader, kapitalbehov och avkastningskrav medför att vissa aktörer inte får tillgång till tillräckligt kapital med tillräckligt låg ränta och lång återbetalningstid för att våga investera. Detta medför att investeringar inte blir av då den företagsekonomiska risken överstiger nyttan, trots att investeringarna är samhällsekonomiskt lönsamma och centrala för en grön omställning. Problemen har uppmärksammats världen över och som svar har bland annat EU placerat offentliga investeringsbanker och investeringskapital i hjärtat av i sin nya industristrategi. Exempelvis hade batteriföretaget Northvolt svårt att mobilisera nödvändigt kapital för en fabrik i Skellefteå innan de fick stöd av den Europeiska Investeringsbanken (EIB).
Offentlig sektor tvingas också till samhällsekonomiskt ineffektiva prioriteringar eftersom staten mycket sällan lånefinansierar nödvändiga investeringar i exempelvis infrastruktur. Sådana investeringar anslagsfinansieras i regel istället, vilket medför att nödvändiga framtidsinvesteringar ställs mot välfärdssatsningar. Detta har lett till komplicerade och impopulära finansieringsmodeller, såsom Västlänken, och de otillräckliga investeringarna har byggt upp en så kallad infrastrukturskuld.
Offentlig upplåning för investeringar i infrastruktur
Långsiktiga infrastruktursatsningar såsom järnvägsbyggen bör lånefinansieras via Riksgälden. På så sätt kan investeringar tidigareläggas vilket skapar samhällsekonomiska vinster, samtidigt som kostnader sprids ut över tid. Genom lånefinansierade investeringar blir motsättningen mellan nödvändiga välfärdssatsningar på kortare sikt kontra långsiktiga infrastruktursatsningar mindre påtagliga.
Den svenska staten erhåller högsta kreditbetyg på internationella kapitalmarknader, vilket medför generösa villkor vid offentlig upplåning. Att staten kan låna till låg, eller till och med negativ realränta, gör det än mer logiskt att lånefinansiera denna typ av verksamhet.
Etablera en statlig investeringsbank
En statlig investeringsbank är ett centralt, kostnadseffektivt verktyg för att öka investeringstakten i exempelvis byggnation av klimatsmarta bostäder, laddstolpar och energieffektiviseringsåtgärder i bostadsbeståndet och industrilokaler. Därtill kan investeringsbanken bidra till en grön nyindustrialisering av Sverige genom att investera i exempelvis bioraffinaderier, batterifabriker, Hybrit och infrastruktur för koldioxidavskiljning och lagring.
Investeringsbankens främsta syfte är att mobilisera privat kapital och tillgodose aktörer med billigt, tålmodigt kapital. Investeringsbanken får kapital från staten som används som säkerhet för lån på den internationella kapitalmarknaden. Säkerheten gör det möjligt för investeringsbanken att mobilisera kapital långt över insatskapitalet till företag i behov av garantier eller långsiktiga lån till låg ränta. Genom ränteintäkterna är investeringsbankens verksamhet vinstgenererande.
Investeringsbanker finns redan i flera av våra grannländer och på EU-nivå, såsom EIB och den tyska federala investeringsbanken KfW. EIB har utvecklat lån och garantier som enligt statsstödsreglerna är godkända för bruk i Sverige. En svensk investeringsbank kan utformas enligt en fond-i-fond-struktur, vilket möjliggör för institutionella investerare som pensionsfonder att investera i olika samhällsnyttiga projekt. Förslaget ligger också i linje med rekommendationer från EU och OECD.
Sverige åtnjuter redan fördelar från EIB och har en rad mindre statliga kreditgivare som Saminvest och SEK. Detta räcker emellertid inte för att täcka investeringsbehovet inför kommande samhällsutmaningar. Investeringsmöjligheterna behöver skalas upp genom att skapa en svensk investeringsbank.
Vi yrkar därför:
Att Socialdemokraterna ska verka för att den offentliga infrastrukturupplåningen ökas som andel av BNP
Att Socialdemokraterna ska verka för att en statlig investeringsbank etableras för att tillhandahålla billigt och långsiktigt kapital för storskaliga offentliga och privata investeringar
Att Socialdemokraterna i Stockholm ställer sig bakom motionen och antar den som sin egen
Att Socialdemokraterna i Stockholm skickar motionen vidare till nästa partikongress
S-föreningen Reformisternas motion har tagits fram enligt beslut på årsmöte och följer av det breda ekonomisk-politiska reformprogram som föreningens tusentals medlemmar ställt sig bakom. Omfattande dokumentation av förslagen och bakomliggande motivering, samt ekonomiska beräkningar av de offentliga-ekonomiska implikationerna av förslagen, återfinns i föreningens reformprogram, studiematerial och reformbudget. Allt material finns att ladda ned på www.reformisterna.se.