Föreningsmotion
Ett nytt finanspolitiskt ramverk för jobb, välfärd och en grön ny giv
Sverige står inför en rad utmaningar under 2020-talet. Ekonomin behöver återuppbyggas efter coronakrisen. Samtidigt behöver vi ta oss an de djupa problem vi stod inför redan före pandemin: En pressad välfärd, växande klyftor och klimatkrisen.
Samhällsklyftorna har vuxit i decennier. Resurserna för att laga revorna i välfärden har varit för små. Satsningarna för att tackla klimatkrisen för svaga. Och i välfärdsstatens sprickor har högerpopulismen vuxit, precis som på 1930-talet. Det är hög tid att dra lärdom av historien.
Vi har råd att arbeta, konstaterade Ernst Wigforss. Vi säger: Vi har råd med framtiden!
Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Hela den offentliga sektorns finanser ska visa överskott över konjunkturcykeln. Utgiftstak fastställs och blir lag. Kommuner och landsting är ålagda hårda krav på budgetbalans. Penningpolitiken är helt inriktad på en stabil inflationstakt.
Varken finans- eller penningpolitik är inriktade på full sysselsättning, jämn ekonomisk fördelning eller ger tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, migrationsströmmar eller pandemier.
Det offentligas driftskostnader ska givetvis finansieras fullt ut med skatter. Nödvändiga investeringar för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar bör dock kunna lånefinansieras. Därutöver behöver tillgången till billigt och långsiktigt kapital förbättras för att öka investeringarna i ekonomin. Målbilden skall inte vara att bygga upp en finansiell förmögenhet, utan att bygga upp reala värden såsom infrastruktur, beredskap, välfärd, hållbara produktionssystem, bostäder samt natur- och kulturvärden.
Vi föreslår därför ett nytt finanspolitiskt ramverk för en grön ny giv, samt att Sverige aktivt verkar för motsvarande principer i Europeiska unionen.
Justera skuldankaret med hänsyn till de stora globala förändringarna under 2020
Riksdagen har beslutat om ett skuldankare på 35 procent som den totala offentliga bruttoskulden bör röra sig mot. Detta skuldankare bör med hänvisning till de stora globala förändringar under 2020 justeras och fastställas på en högre nivå anpassad till den ekonomiska utvecklingen i Sverige samt regelverksförändringar i Europeiska Unionen. Risken är annars att Sverige tvingas till en omotiverad och ekonomisk skadlig åtstramningspolitik.
Anta olika underskottsregler för investeringar och drift
Överskottsmålet bör ersättas av separata underskottsregler för investeringar och drift. Det nya ekonomiska ramverket bör skilja mellan offentliga investeringar (investeringsbudget) och löpande drift av det offentliga (driftsbudget) och att dessa bör styras av olika underskottsregler inom ramen för statsbudgeten.
Driftsbudgeten bör finansieras av skatteintäkter, dvs styras av ett “balansmål” över konjunkturcykeln. Det betyder att vi kan spendera mer i lågkonjunktur och mindre i högkonjunktur, men att driftsbudgeten på sikt ska gå plus minus noll.
Investeringsbudgeten bör i sin tur tillåtas finansieras både av skatteintäkter och långsiktig upplåning. Investeringsbudgeten bör ha tre delar. För det första bör Regeringens nuvarande investeringsplan lånefinansieras i högre grad. Detta frigör utrymme för välfärdssatsningar inom driftsbudgeten. För det andra bör nya infrastruktursatsningar som finansieras genom Riksgälden ingå i investeringsbudgeten. För det tredje bör det kapital som staten tillför en investeringsbank som säkerhet finansieras genom investeringsbudgeten.
Att Sverige verkar för ett mer rättvist ekonomiskt EU-ramverk
I och med det svenska medlemskapet i EU-samarbetet tas viktiga politiska beslut i Bryssel. En uppdelning mellan investering och drift är idag tillåtet inom EU även om det finns vissa andra begränsningar för investeringsdriven tillväxtpolitik. Sedan lång tid tillbaka finns ett gemensamt EU-ramverk för både underskott och statsskuld. Vi anser att Sverige ska verka på EU-nivå för en mer effektiv och rättvis ekonomisk politik.
Vi yrkar därför:
Att Socialdemokraterna ska verka för att överskottsmålet överges genom att det finanspolitiska ramverket byggs på en separation mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr
Att Socialdemokraterna ska verka för att skuldankaret justeras med hänvisning till de stora globala förändringarna under 2020-talet
Att Socialdemokraterna ska verka för att Sverige trycker på för att Europeiska unionens regelverk gör skillnad på drift och investeringar när offentliga underskott beräknas
Att Socialdemokraterna i Stockholm ställer sig bakom motionen och antar den som sin egen
Att Socialdemokraterna i Stockholm skickar motionen vidare till partikongressen
S-föreningen Reformisternas motion har tagits fram enligt beslut på årsmöte och följer av det breda ekonomisk-politiska reformprogram som föreningens tusentals medlemmar ställt sig bakom. Omfattande dokumentation av förslagen och bakomliggande motivering, samt ekonomiska beräkningar av de offentliga-ekonomiska implikationerna av förslagen, återfinns i föreningens reformprogram, studiematerial och reformbudget. Allt material finns att ladda ned på www.reformisterna.se.