Argumentationsstöd: Valrörelse 2022

Vilka är Reformisterna?

Reformisterna startades 2018 och är idag Sveriges största socialdemokratiska förening. Reformisterna vill se en starkare socialdemokrati som driver en mer offensiv ekonomisk politik, för att möta två av våra största samhällsproblem: klimatkrisen och den ökande ojämlikheten. Därför har vi valt att starta vår förening och engagera oss. Vi tror att en starkare och modigare socialdemokrati är den bästa vägen framåt för Sverige och därför är vi engagerade i vårt partis utveckling.

Kan jag rösta på Reformisterna?

Många känner likt Reformisterna, att man tror på socialdemokratin men vill att Socialdemokraterna som parti ska bli mer modigt och progressivt. Det bästa sättet att som väljare påverka utvecklingen i den riktningen är att kryssa en reformist i valet 2022! Reformisterna är en socialdemokratisk förening och våra företrädare ställer upp på Socialdemokraternas listor till kommun, regionfullmäktige och riksdag i valet 2022. Det innebär att man kan rösta på reformister genom att rösta på Socialdemokraterna och kryssa en reformist. Kontakta ditt lokala nätverk för att få information om vilka reformister som stället upp i valet i din arbetarekommun.

Reformisternas ordförande Markus Kallifatides ställer upp till riksdagsvalet i Stockholms arbetarekommun. Det innebär att alla i Stockholm kan kryssa Markus Kallifatides till riksdagen.

Vad vill Reformisterna?

Här sammanställer vi några av Reformisternas viktigaste reformförslag och argument inom åtta områden: finanspolitik, skatter, klimat, välfärd, pensioner, regionalpolitik, bostadspolitik och arbetsliv.

Finanspolitik

Sverige behöver ett nytt finanspolitiskt ramverk. Reformisterna vill att det nya ramverket ska:

  • Skilja på investeringar och drift. Lånefinansiering av samhällsnödvändiga investeringar ska tillåtas.

  • Justera skuldankaret. Det möjliggör upplåning för statliga investeringar i högre grad.

Varför? Sverige har en av Europas lägsta statsskulder, samtidigt som vi har ett skriande behov av offentliga investeringar, inte minst för att klara av klimatomställningen. Med det nuvarande finanspolitiska ramverket måste alla statens utgifter finansieras med skatter eller avgifter, vilket ställer investeringar för framtiden mot dagens välfärd. Det håller tillbaka storskaliga infrastrukturinvesteringar. Med klimatkrisen inför dörren måste vi öka statens möjlighet att investera i den gröna omställningen innan det är för sent.

Reformisterna vill även införa en statlig investeringsbank.

Varför? Med en statlig investeringsbank kan staten se till att stora investeringar hamnar där de behövs som mest. Det krävs för att påskynda omställningen och framväxten av ny grön teknik, men också för att bygga bort bostadsbristen.

Skatter

Reformisterna vill se över nuvarande möjligheter till skatteavdrag. Reformisterna vill:

  • Fasa ut jobbskatteavdragen. Dessa ersätts med ett rättviseavdrag för de med lägst inkomst.

  • Fasa ut ROT- och RUT-avdrag.

  • Fasa ut ränteavdraget.

  • Ta bort särskilda nedsatta momssatser. Sektorer som påverkas (t ex kultursektorn) ersätts med riktade stöd.

Varför? Många av dagens skatteavdrag gynnar främst de som redan har det bäst ställt. Det är främst höginkomsttagare som gynnas av ROT- och RUT-avdrag, och ränteavdragen gynnar de som äger sin bostad framför de som hyr. De studier som gjorts på effekten av jobbskatteavdragen och ROT- och RUT-avdragen visar att de är ineffektiva och kostsamma sätt att skapa arbetstillfällen. Reformisterna har  mer rättvisa och träffsäkra förslag på hur vi kan skapa ett bättre samhälle.

De allra rikaste ska bidra mer till det gemensamma. Reformisterna vill:

  • Införa en progressiv fastighetsskatt.

  • Införa en enhetlig och mer progressiv beskattning av kapitalinkomster.

  • Utred och inför förmögenhetsbeskattning.

Varför? Sverige är ett av de länder i världen där ojämlikheten ökat allra mest sedan slutet av 1980-talet. Inkomster från kapital bland de allra rikaste har skenat. Idag beskattas kapitalinkomster ofta lägre än arbete. Reformisterna anser att det ska lönar sig mer att arbeta än att äga.

Klimat

Reformisterna har lagt fram en heltäckande plan för hur Sverige ska nå nettonollutsläpp 2035, samtidigt som kostnaden för omställningen fördelas rättvist. Vi kallar det för En Grön Ny Giv. En Grön Ny Giv bygger på två delar: en aktiv stat som med morot och piska styr om industrin och ekonomin i sin helhet, och en inkluderande stat som fördelar omställningens kostnader rättvist. Som en del av En Grön Ny Giv vill Reformisterna:

  • Skärpa klimatmålen. Sverige ska bli fossilfritt och nå nettonollutsläpp år 2035.

  • Fasa ut alla fossila subventioner och förbjuda fossila bränslen till år 2035.

  • Finansiera en grön omställning med medel från en ny statlig investeringsbank.

  • Tillåta statlig upplåning för investeringar i grön infrastruktur.

  • Fördela omställningens kostnader rättvist. Inför en klimatvärnskatt och en grön arvs- och gåvoskatt.

  • Införa en grön jobbgaranti, i kombination med en omfattande satsning på utbildning och stärkt arbetsmarknadspolitik, för att skapa trygghet i omställningen.

  • Införa nya sektorsvisa mål, riktade styrmedel och strikta miljö- och klimatkrav vid offentlig upphandling.

Varför? Klimatkrisen är vår tids största utmaning. Därför krävs ett helhetsgrepp om klimatet och möjlighet till stora statliga investeringar i den gröna omställningen. Exempel från många länder visar att riktade investeringar från staten spelar en avgörande roll i framväxten av gröna industrier: så har skett för tyska solceller, dansk vindkraft och håller också på att hända i stålsektorn i Sverige. För gemene man skulle en grön ny giv göra det möjligt möjligt att leva, bo och resa klimatvänligt oavsett plånbok eller bostadsort, och nya arbetstillfällen skulle växa fram i hela landet.

Välfärd

Välfärdens styrning måste ändras. Reformisterna vill:

  • Stoppa vinstdriften i hela välfärden. Skattefinansierad välfärd ska ägas och drivas av offentliga eller idéburna aktörer.

  • Återförstatliga järnvägar, apotek och postservice. Samhällsviktig infrastruktur ska ägas och drivas i gemensam ägo.

Varför? De senaste årens marknadsexperiment visar på de bisarra och skadliga incitament som uppstår inom välfärden när vinstintresse och inte samhällsnytta styr. Offentliga och idéburna aktörer är bättre lämpade att driva skattefinansierad välfärdsverksamhet. Sverige behöver en ny socialdemokratisk välfärdsmodell och första steget är att befria välfärden från marknadslogiken.

Välfärden måste stärkas och många ersättningar öka. Reformisterna vill:

  • Införa gratis tandvård. Tandvården ska bli en del av den allmänna sjukvårdsförsäkringen.

  • Avskaffa karensavdraget.

  • Höja barnbidraget med 1000 kronor i månaden.

  • Förstärka arbetslöshetsförsäkringen och sjukpenningen.

Varför? Åtstramningspolitiken har slagit hårt mot många människor. Vissa hävdar att Sverige inte har råd med en stark välfärd. Det stämmer inte. Med Reformisternas politik – ett nytt finanspolitiskt ramverk, i kombination med ett modernt skattesystem – har vi råd med en bättre välfärd.

Pensioner

De lägsta pensionerna är alldeles för låga. Reformisterna vill:

  • Införa ett pensionslyft. De med lägst pensioner ska få 5 000 kr mer i månaden före skatt.

Varför? Sverige har den högsta andelen fattiga pensionärer i Norden, och drygt en tiondel av de äldre lever under fattigdomsgränsen. Kvinnor är överrepresenterade bland fattigpensionärer. Levnadsstandarden för våra fattigaste pensionärer är inte värdig ett rikt välfärdsland som Sverige.

Pensionssystemet måste göras om. Reformisterna vill:

  • Göra bakomliggande inkomst till grund för pensionsrättigheter. Enligt dagens system får du ofta lägre pension om du blir arbetslös eller sjukskriven. Reformisterna vill att pensionen ska grundas på bakomliggande inkomst (istället för faktisk inkomst).

  • Utreda möjligheten att differentiera pensionsåldern, till exempel för särskilt tunga och slitsamma arbetaryrken.

Varför? Idag är pensionssystemet utformat så att de som har lägre inkomst under arbetslivet på grund av perioder av arbetslöshet, sjukskrivning och föräldraledighet också får lägre pension. Det är orättvist och spär på både ojämlikhet och ojämställdhet. En långsam höjning av pensionsåldern är rimlig för en befolkning som lever längre, men undantag måste göras för dem som jobbat inom särskilt tunga och slitsamma arbetaryrken. Inom dessa yrken vore det oskäligt att höja pensionsåldern.

Regionalpolitik

Sverige lider av stora klyftor mellan stad och landsbygd. Reformisterna vill:

  • Utjämna ekonomiska skillnader mellan landets kommuner och regioner. Detta görs främst genom att öka de statliga bidragen till det kommunala utjämningssystemet.

  • Skriva av studieskulder för den som flyttar till en glesbygdskommun.

Varför? Idag råder stora ekonomiska skillnader mellan olika kommuner och regioner, delvis på grund av inkomstskillnader i befolkningen mellan olika kommuner, men även på grund av kommunernas olika skattesatser. Glesbygden halkar efter, och de som bor i fattigare kommuner får sämre skolor och välfärd. Det är orättvist. Staten har möjlighet att jämna ut dessa skillnader och se till att platsen du bor på i mindre utsträckning avgör hur bra välfärd du får.

Bostadspolitik

Sverige behöver fler bostäder. Reformisterna vill:

  • Skapa förmånliga lån för grönt bostadsbyggande genom en statlig investeringsbank.

  • Bilda ett statligt bostadsbolag som bygger, äger och förvaltar hyreslägenheter.

  • Ändra lagen: gör samhällsnytta till övergripande mål i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

Varför? Staten har byggt bort bostadsbrist tidigare, och kan göra det igen. Det som krävs är kraftiga statliga investeringar som minskar produktionskostnaden för nya bostäder.

Arbetsliv

Många har inte tillräckligt mycket tid över att tillbringa med familj och vänner. Reformisterna vill:

  • Sänka arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan.

Varför? Arbetstidsfrågan har historiskt varit ett centralt inslag i arbetarrörelsens frihetskamp, men sedan 1973 har ingen förkortning av den lagstadgade normalarbetsveckan genomförts.

Kvinnor tar fortfarande ut merparten av all föräldraförsäkring, vilket leder till betydligt lägre inkomster över tid och lägre pensioner. Reformisterna vill:

  • Individualisera föräldraförsäkringen.

  • Att de 90 lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen omvandlas till SGI-grundade ersättningsdagar.

  • Att golvet i föräldraförsäkringen höjs.

Varför? En stärkt och individualiserad föräldraförsäkring är det mest effektiva sättet att bidra till att män och kvinnor tar ut lika många dagar av föräldrapenningen. Det skulle minska inkomstgapet mellan kvinnor och män och bidra till att kvinnor får högre pensioner.

Anställdas inflytande över sin arbetssituation bör stärkas. Reformisterna vill:

  • Göra det lättare att sälja verksamhet till de anställda.

  • Återinföra skatteavdrag för fackföreningsavgiften.

Varför? Inom ekonomin och på arbetsplatsen har anställda jämförelsevis lite att säga till om. Politiken bör utformas för att stärka anställdas inflytande över ekonomin som helhet och arbetsplatsen i synnerhet.