Motion: Demokratisk kontroll över den kommunala och regionala välfärden 

Sedan 2009 har lagen om valfrihetssystem tillämpats inom den kommunala välfärden, vilken bl.a. inbegriper hemtjänst, äldreomsorg och social omsorg för personer med funktionsnedsättning.

Lagen innebär att även kommersiella företag som uppfyller vissa minimikrav fritt kan etablera sig inom s.k. valfrihetssystem och därigenom få ersättning från det offentliga för att utföra kommunal välfärdsverksamhet. Efter mer än ett decennium kan det konstateras att lagen inte nått upp till målsättningen om ökad kvalitet, effektivitet och bättre villkor för arbetstagare som utlovades när den infördes.

Istället har lagen skapat marknader där företag höjer sina vinstmarginaler genom minutstyrning av arbetstagare, minskning av tiden med brukare och underlåtelse att ingå kollektivavtal. Marknadiseringen har också spridits i hela systemet och drabbar därmed anställda och brukare även hos offentliga och idéburna utförare. Lagen minskar också möjligheten till ansvarsutkrävande. I stället för att kommuner ansvarar för kvaliteten och står till svars för brister i densamma förväntas individer – som ofta är i en mycket utsatt ställning – utvärdera och ta ansvar för kvaliteten på sin välfärd genom brukarundersökningar och kundval.

Fackförbundet Kommunal har många gånger larmat om att lagen har inneburit att företag konkurrerar med dåliga arbetsvillkor. Några kommuner som har infört strängare kontroller av verksamheter inom LOV har funnit ett omfattande missbruk av systemet.

Kommun- och regionsverige saknar vidare realistiska möjligheter att utöva en tillräckligt effektiv tillsyn av verksamheter. Kommunernas utmaningar blir särskilt tydliga i journalisterna Karl Martinssons och Mira Klingberg Hjorts granskning “Hemtjänstmaffian” från 2021, i vilken de fann:

  • att avtal med 66 hemtjänstföretag i 27 kommuner sedan 2013 har sagts upp eller hävts på grund av fusk

  • att välfärdsföretag systematiskt utnyttjar kommuner och brukare genom att begära ersättning för tjänster som aldrig utförs

  • att arbetsgivare straffat arbetstagare som involverat facket vid konflikt och

  • att välfärdsföretag kunnat fortsätta sin verksamhet i en kommun trots att avtal sagts upp eller hävts t.ex. på grund av fusk i andra närliggande kommuner.

I uppmärksammade fall sedan dess har direkta kopplingar till mellan välfärdsföretag och organiserad brottslighet avslöjats inom såväl primärvård och äldreomsorg som personlig assistans. Svenska myndigheter – däribland Skatteverket, Polisen och Arbetsmiljöverket – har gemensamt bedömt att vård- och omsorgsbranschen är en av de branscher som påverkas mest av osund konkurrens i form av arbetslivskriminalitet.

Den fria etableringsrätten har blivit ett verktyg för organiserade brottsnätverk att ta sig in i svensk välfärd. Så kan vi inte ha det. Vi behöver göra om reglerna för den fria etableringsrätten och i ett första steg avskaffa lagen om valfrihetssystem.

Grundutbudet i välfärden bör utföras i offentlig regi för att säkra stabilitet, hög kvalitet och jämlik tillgång till välfärd. En avsevärt större andel av välfärdstjänsterna än idag bör också utföras av idéburna organisationer för att säkra medborgarnas möjlighet att välja utförare samt för att tillvarata och kanalisera medborgarnas solidaritet, engagemang och utvecklingskraft inom välfärden. Genom att avskaffa LOV kan vi möjliggöra en styrning av välfärden som är baserad på reell tillit till arbetstagare och mellan aktörer på olika nivåer i hela välfärdssystemet.

Vi yrkar därför:

  1. Att Socialdemokraterna ska verka för Lagen om Valfrihet (LOV) avskaffas på det kommunala välfärdsområdet

  2. Att Socialdemokraterna ska verka för Lagen om Valfrihet (LOV) avskaffas på det  regionala välfärdsområdet

  3. Att Socialdemokraterna ska verka för att slopa den fria etableringsrätt som gäller på flera välfärdsområden

  4. Att Socialdemokraterna i Stockholm ställer sig bakom motionen och antar den som sin egen

  5. Att Socialdemokraterna i Stockholm skickar motionen vidare till nästa partikongress.