Motion: En socialdemokratisk ekonomisk politik för full sysselsättning, välfärd och grön omställning

Vi socialdemokrater förenas i en gemensam tro på människan och demokratins kraft att genom reformer bygga ett bättre samhälle. Det var den socialdemokratiska reformivern som byggde det moderna Sverige – ett av världens rikaste och mest jämlika länder. Sedan 90-talskrisen har dock utvecklingen vänt. Detta delvis på grund av högerpolitisk dominans i riksdagen och en global våg av nyliberalism, men också på grund av en rad förändringar i den ekonomiska politiken som kraftigt bakbundit det socialdemokratiska handlingsutrymmet.

För att våra lösningar på de rådande samhällsproblemen ska kunna förverkligas behöver vi förnya vår ekonomiska politik. Det är väldigt svårt att bedriva en egen offensiv socialdemokratisk reformpolitik med en statsbudget som ska visa ständiga överskott och ett ständigt sjunkande skatteuttag ur ekonomin. En trovärdig kritik av samhällsproblemen kräver därför både reformförslag och seriösa svar på hur dessa reformer ska finansieras.

Ett nytt finanspolitiskt ramverk för jobb, välfärd och en grön ny giv

Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Enligt dagens regler ska hela den offentliga sektorns finanser visa överskott över en konjunkturcykel.

Nuvarande finans- och penningpolitik har alltså som mål att gå med överskott – i stället för att syfta till att uppnå full sysselsättning, jämn ekonomisk fördelning eller att ge tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, migrationsströmmar eller pandemier.

En rimlig ordning vore istället att låta nödvändiga investeringar lånefinansieras. Det handlar om investeringar i infrastruktur, visst försvarsmateriel och statligt ägande som krävs för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar. Samtidigt bör det offentligas driftskostnader för bland annat pensioner och välfärdsåtagande fortsatt finansieras fullt ut med skatter över konjunktursvängningarna. På så sätt kan vi kombinera sunda statsfinanser med det starka socialdemokratiska samhällsbygget.

Sverige behöver ett nytt moderniserat finanspolitiskt ramverk för en grön ny giv som gör skillnad på investeringar och driftskostnader så att det är möjligt att lånefinansiera investeringar över tid.

Det skulle göra det möjligt att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt öka investeringstakten, med upprustning och nybyggnation av bland annat tåglinjer för gods- och persontransport och andra viktiga regionala infrastruktursatsningar som kräver statligt deltagande. Det skulle också möjliggöra för Sverige att behålla frontpositionen i den gröna industriella omställning som nu pågår, se till att rätt förutsättningar finns för en stor utbyggnad av elproduktionen och ge fler kommuner i Sverige förutsättningar att blomstra. Det handlar både om att lämna efter oss ett bättre samhälle och en starkare ekonomi till våra barn, och att säkra att planeten fortfarande är beboelig för framtida generationer. 

Sveriges grannländer har insett detta. I Danmark ser man nu över finanspolitiken och tillåter lånefinansiering på upp till 0,5% av BNP fram till 2030. I Tyskland har man brutit ut och skapat en klimatomställningsfond finansierad av ett kortsiktigt underskott på nästan 6% av BNP. Även Nederländerna, USA och flera andra länder i Västeuropa har gjort upp med åtstramningspoltiken och satsar nu på infrastrukturinvesteringar och grön industriomställning.

Sedan kongressen 2021 är Socialdemokraterna öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta – en stor principförändring och ett viktigt steg mot en modern investeringsdriven socialdemokratisk ekonomisk politik. I skrivande stund har partiet inte tagit initiativ för att förverkliga kongressens beslut.

Givet den ekonomiska utvecklingen, omvärldsutvecklingen och andra länders offensiva översyn av sin ekonomiska politik finns det starka skäl att ytterligare skärpa den förra kongressens ställningstagande. Socialdemokraterna behöver otvetydigt verka för att investeringar i statsbudgeten lånefinansieras genom underskott i de offentliga finanserna över konjunkturcykeln.

En beskattning av arbete, kapital och ägande som kan bära en ambitiös välfärdsstat och göra omställningen rättvis

Sverige har ett skattesystem som inte förmår bära en ambitiös välfärdsstat. Skattesystemet omfördelar dessutom i för låg utsträckning från de ekonomiskt starka till de ekonomiskt svaga, liksom från dem som släpper ut mycket koldioxid till dem som står för låga utsläpp. 

Skattesystemet har sedan den senaste stora skattereformen blivit något av ett lapptäcke av olika skattesatser, avdragsmöjligheter och undantag. Majoriteten av dessa förändringar har främst gynnat de mest välbeställda i samhället. Skattesänkningar har resulterat i kommunala skattehöjningar och försämringar i bostadsförsörning, välfärd och trygghetssystem, vilket gör dem till en bidragande orsak till att den fattigaste femtedelen av befolkningen inte nåtts av någon förbättrad materiell levnadsstandard de senaste decennierna.

Om skattekvoten hade varit på samma nivå 2023 som den var vid millenieskiftet så hade offentlig sektor haft nästan 450 miljarder mer att röra sig med. Det är långt mer än hela statens samlade bidrag till kommunal och regional välfärd, vilket märks i hela samhället och i välfärden.

Vi socialdemokrater är överens om att vi vill se en rättvis klimatomställning, som skapar goda jobb och som rymmer möjlighet till omskolning och vidareutbildning. I den omställningen måste kostnaderna fördelas på ett solidariskt sätt. Det bästa sättet är gemensam finansiering, efter bärkraft och ansvar, där de med störst marginal som står för de största utsläppen också betalar mest.

Sverige behöver ett nytt skattesystem för jämlikhet och rättvis omställning och Socialdemokraternas riktlinjer från 2021 är en god utgångspunkt: “Det övergripande syftet med skattesystemet är att det ska generera stabila och tillräckliga skatteintäkter för finansieringen av gemensamma åtaganden. För att öka såväl jämlikheten som att stärka välfärdens finansiering vill vi genomföra en omfattande översyn av systemets olika delar. En modernisering av kapitalbeskattningen är särskilt prioriterad.”

I valet 2022 valde Socialdemokraterna trots partiets beslutade riktlinjer att fokusera kommunikationen på de skatter vi inte skulle höja, inklusive kapitalskatter, om vi kom till makten. Trots detta skrämdes högerpartierna med hot om socialdemokratiska skattehöjningar. 

I den första socialdemokratiska skuggbudget efter valet prioriterades en höjning av inkomstskatten samtidigt som en justering av en mindre del av kapitalinkomstskatten, 3:12-reglerna, lades in i en så kallad “beredskapsskatt” som skulle gälla först 2025. I partiets andra skuggbudget hade beredskapsskatten skjutits på obestämd framtid. 

På kommunal nivå ställs samtidigt många kommunalråd inför svåra avvägningar mellan att skära ner eller att höja redan höga kommunalskatter. Staten har fler verktyg och muskler för att finansiera vår gemensamma välfärd än kommuner och regioner och behöver därför ta ett större ansvar för välfärdens finansiering än idag.

Socialdemokraterna behöver nu bli konkreta och ta fram en egen idé om hur ett modernt skattesystem skulle se ut. Det arbetet kan inte begravas i en blocköverskridande överenskommelse eller ta avstamp i de skatter vi inte vill förändra. 

Vi behöver istället öppet och ärligt presentera socialdemokratiska lösningar på Sveriges stora skatteorättvisor, inklusive hur vi ser på beskattningen av fastigheter/mark, stora arv, existerande skatteavdrag och kapitalvinster. Det övergripande syftet bör vara att öka finansieringen av allmänna åtaganden, såsom välfärd och klimatomställning, och öka jämlikheten i skatteuttaget.

Vi yrkar därför:

  1. Att Socialdemokraterna ska verka för att investeringar i statsbudgeten lånefinansieras genom underskott i de offentliga finanserna över konjunkturcykeln.

  2. Att Socialdemokraterna före nästa riksdagsval ska presentera förslag på hur beskattningen av kapitalinkomster, stora arv, förmögenheter, och högt värderade fastighets- eller marktillgångar kan öka samt omotiverade skattereduktioner kan minska för att finansiera nödvändiga reformer.

  3. Att Socialdemokraterna i Stockholm ställer sig bakom motionen och antar den som sin egen

  4. Att Socialdemokraterna i Stockholm skickar motionen vidare till partikongressen