PM: En progressiv regering behöver finansiera sin reformagenda
Varför den kommande progressiva regeringen bör höja skuldankaret och inrätta en lånefinansierad totalförsvarsfond öronmärkt för investeringar i infrastruktur och en rättvis klimatomställning.
Utmaning: De progressiva partierna skiljer sig kraftigt åt i skattefrågan och därigenom i hur de ser på finansiering av sin reformagenda
Det finns goda förutsättningar för S, V, C och MP att enas kring ett positivt framtidsinriktat politiskt projekt till 2030. Det finns däremot uppenbara skillnader mellan partierna på skatteområdet som begränsar hur denna reformagenda ska finansieras.
Förslag till lösning: Finansiera delar av klimatomställningen genom en lånefinansierad fond för investeringar i totalförsvar och klimatomställning.
S, V och MP förenas i en politisk vilja att lånefinansiera infrastrukturinvesteringar och insatser för att minska utsläppen (1). Centerpartiet har inte formellt öppnat för lånefinansiering men är tydlig med att pengar bör öronmärkas för investeringar i infrastruktur och klimatomställning (2). Det bör finnas utrymme att:
Höja skuldankaret från dagens 35% av BNP
Låna upp de pengar som frigörs och lägga dem i en totalförsvars- och klimatomställningsfond
Pengarna i fonden bör endast kunna användas till infrastrukturinvesteringar och insatser för grön omställning och minskat oljeberoende
Balansmålet för övrig statsbudget, exklusive fonden, kan ligga fast
Motivering: Det finns stora och trängande behov som idag saknar långsiktig finansiering
Investeringsbehoven för bland annat väg och järnväg, vatten- och avloppsnät och elförsörjning uppgår potentiellt till över 100 miljarder kronor.
För att behålla välfärdens finansiering ens på nuvarande kvalitetsnivå krävs förstärkningar på tiotals miljarder kronor årligen
Försvarsberedningens beslut om en stor upprustning av försvaret är ännu inte helt finansierad. Varje procentenhet i försvarsfinansering utöver dagens beslutade nivå kostar omkring 60 miljarder kronor per år.
Klimatomställningen, kanske den fråga där de progressiva partierna har största samsyn, kommer kräva stora investeringar om Sverige ska börja hämta hem de förluster som gjordes under Tidöregeringen.
Partierna har utöver ovanstående i valrörelsen pekat ut ett flertal områden och reformer som prioriterade under kommande mandatperiod. Även i en situation där majoriteten av dessa vallöften väljs bort uppgår kostnaden till tiotals miljarder kronor årligen.
Det så kallade “reformutrymmet” nästa mandatperiod är nästan obefintligt
Reformutrymmet nästa mandatperiod uppkommer i praktiken nästan uteslutande från automatiska nedskärningar i statsbidragen till välfärden, såsom skola, vård och omsorg, och genom försämringar i svensk statlig samhällsservice såsom försäkringskassa, arbetsförmedling samt stöd till svenska familjer.
Utrymmet för att genomföra långsiktiga reformer utan att presentera ny finansiering är under kommande mandatperiod sammanfattningsvis mycket begränsat.
Stora delar av partiernas vallöften på klimatområdet passar väl för lånefinansiering i en totalförsvars- och klimatomställningsfond.
Stora delar av klimatomställningen karaktäriseras av engångsutgifter för varaktiga tillgångar med stor samhällsnytta men otillräcklig marknadsmässig avkastning för att bära sig själva på kort sikt.
Infrastruktursatsningar såsom upprustning och nybyggnation av järnväg, vatten- och avloppssystem, insatser för klimatanpassning samt energieffektivisering, renovering och nybyggnation av offentliga fastigheter såsom skolor, sjukhus, skyddsrum, beredskapslager och allmännyttan.
Vissa försvarsutgifter såsom investeringar i försvarsanläggningar, fastigheter, vapensystem, IT-system och patent. Tidigare år har ungefär 60% av budgeten handlat om driftsutgifter medan investeringar och anskaffning av materiel utgjort 40%.
Stöd till privatpersoners och jordbrukets klimatomställning i form av utbyggd laddinfrastruktur, energieffektivisering av bostäder och fastigheter, inköp av elbil och elfordon, inköp av solceller och hemmabatterier.
Idén om att höja skuldankaret och lånefinansiera satsningar på infrastruktur och klimatomställning har brett stöd i svenskt samhällsliv.
LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Klimatpolitiska Rådet, Jämlikhetskommissionen, Finansdepartementets långtidsutredning och flera ledande ekonomer och forskare har alla lyft behovet av strategisk lånefinansiering för att kunna möta Sveriges långsiktiga investeringsbehov.
(1) Socialdemokraternas riktlinjer från 2025: “Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.” https://www.socialdemokraterna.se/download/18.66b0e5c8197581879cad79/1749654527283/A-E%20Politiska%20riktlinjer%202025_beslutat.pdf
Se även Vänsterpartiets och Miljöpartiets särskilda yttranden på SOU 2025:76.
https://www.regeringen.se/contentassets/78b38b9e33c34c1bb41c433fd584effa/sou-202476-fran-overskottsmal-till-balansmal.pdf
(2) Centerpartiets position på SOU 2024:76: “Centerpartiet är positiva till ett balansmål, men är kritiska till att de pengar som nu frigörs inte reserveras för infrastruktursatsningar.”
Vanliga motargument och svar
Argument: Världen står inför en annalkande skuldkris där situationen i Frankrike, USA och Finland visar på riskerna med för hög skuldsättning som land.
Svar: Situationen i Frankrike, USA och Finland har primärt uppstått för att man över tid finansierat kortsiktiga löpande utgifter med lån. Det är också den väg som Tidöregeringen slagit in på och som i dagsläget underminerar förtroendet för svensk finanspolitik. Att återgå till ett balansmål i statsbudgeten men höja skuldankaret och inrätta en tydligt avgränsad totalförsvars- och klimatomställningsfond ger finansiell förutsägbarhet och kontroll över skuldutvecklingen samtidigt som det möjliggör finansiering till nödvändiga investeringar som bygger Sverige ekonomiskt starkare.
Argument: Det är avgörande att ha goda statsfinanser med goda marginaler för att kunna bemöta oförutsedda kriser. Med Trump i Vita huset och med Putins krig i Ukraina är det viktigare än någonsin att vi har marginaler att hantera kriser. Ett löpande underskott i statens finanser vore farligt för Sverige.
Svar: Sverige har en växande investeringsskuld vilket gör oss svagare som land. Den bilden delas av LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Klimatpolitiska Rådet, Jämlikhetskommissionen, Finansdepartementets långtidsutredning och flera ledande ekonomer och forskare. Dessa aktörer har därför pekat på behovet av att gå längre än ett balansmål och tillåta lånefinansiering av till exempel infrastruktur och klimatinvesteringar, vilket skulle innebära att de offentliga finanserna under en tid på ett kontrollerat sätt får gå med underskott. Vår förmåga att hantera kriser nu och i framtiden påverkas mer av om dessa grundläggande samhällsfunktioner fungerar än om vi har lägst, näst lägst eller tredje lägst statsskuld i Europa.
Argument: Det vore oansvarigt att driva på för lånefinansiering, Tidöpartierna kommer att använda det för kortsiktiga satsningar som ökar statsskulden och urholkar vår välfärd.
Svar: Tidöregeringen har i sina tre senaste budgetar brutit mot dagens finansregler för att finansiera skattesänkningar. Att skapa ett system där Sverige under ordnade former tillåter lån öronmärkta till infrastrukturinvesteringar och klimatomställning vore att stärka kontrollen över Sveriges finanser och skapa långsiktighet och trygghet i den ekonomiska politiken.
Argument: Att övergå till balansmål frigör stora pengar till investeringar i Sverige.
Svar: Övergången till balansmål har inte lyckats att möta de investeringsbehov som finns i vårt land. Tidöregeringen har redan intecknat det utrymme som frigjordes av övergången till balansmål.
Argument: Det går att lånefinansiera investeringar i bolagsform på samma sätt som vi gjorde med Öresundsbron. Vi kan lösa det utan att skuldsätta kommande generationer.
Svar: Att “gömma” lån i statliga affärsverk har varit möjligt länge och visat sig otillräcklig för att möta de investeringsbehov som Sverige står inför. Avgifterna har dessutom en tendens att bli väldigt höga vilket drabbar låginkomsttagare mest och gör att infrastrukturen inte används lika mycket som den skulle kunna användas.
Argument: Folkhemmet byggdes utan lånade pengar. En regerings främsta uppgift är att vara försiktiga med statens finanser.
Svar: Att statsskulden ökar är inte ett problem om den gör det på ett kontrollerat sätt och pengarna används i långsiktiga produktiva investeringar. Att ta ansvar för statens finanser handlar också om att våga investera i Sverige. I mitten av 1800-talet lånefinansierade Sverige bygget av de första stambanorna. Dessa används fortfarande 160 år senare. Sex generationer har kunnat använda dessa för transporter och fått del av det välstånd järnvägen skapar. Under rekordåren ökade den svenska statsskulden i genomsnitt med lite över 7% varje år. Det kan jämföras med utvecklingen sedan 1997 när överskottsmålet skapades. Sedan dess har statsskulden i genomsnitt minskat med lite under 1% varje år.
Argument: Konjunkturen är på väg att vända och om vi minskar arbetslösheten kommer tillväxten göra att vi kan finansiera många av dagens nödvändiga reformer utan lån eller skattehöjningar.
Svar: Omfattningen på de behov som finns i välfärden, försvaret, infrastrukturen, klimatet och storleken på de globala utmaningar Sverige står inför gör det mycket osannolikt att den prognostiserade tillväxten kommer att räcka för att fylla de behoven. Alla myndigheter är överens om att det så kallade “reformutrymmet” är begränsat och att stora delar redan är intecknat av reformer från tidigare regering. Enligt Konjunkturinstitutet väntas dessutom konjunkturen nå sin topp redan 2027. En totalförsvarsfond för infrastrukturinvesteringar och klimatomställning vore dessutom ett av de mest kraftfulla verktygen en regering kan använda sig av för att öka tillväxten.
