Argumentationsstöd: Reformbudget 2021

Vi har råd! En budget för välfärd, klimatomställning och full sysselsättning

Bakgrund: Reformisternas Reformbudget 2021

  • För tredje året i rad har Reformisterna lagt fram en alternativ socialdemokratisk reformbudget. I budgeten konkretiseras Reformisternas reformförslag och en rad motioner till S-kongressen, genom att visa hur mycket de kostar och hur de kan finansieras. 

  • Reformbudgeten visar att Sverige har råd med en politik som minskar klyftorna, stärker välfärden, för Sverige mot full sysselsättning och tar itu med klimatomställningen.

  • I Reformbudgeten presenteras en modern och ambitiös socialdemokratisk politik, som tar vår tids stora problem på allvar. Det är den socialdemokratiska politik Reformisterna vill se, och som vi vill att socialdemokraterna går till val på.

Grunden är en ny ekonomisk politik

Bakgrund

  • Idag måste alla utgifter i statens budget finansieras genom skatter eller avgifter. Det innebär att staten har minskade möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. 

  • Dagens svångremspolitik begränsar kraftigt Sveriges möjligheter till full sysselsättning, grön omställning och en bättre välfärd.

  • Sveriges statsskuld har minskat stadigt sedan mitten på 90-talet, från omkring 70% av BNP till mindre än 35% av BNP. 

  • Med dagens finanspolitiska ramverk betalar Sverige av tiotals miljarder kronor på statsskulden, innan pandemin ens klingat av. Det betyder att vi har färre investeringar, högre skatter och högre arbetslöshet än vi behövt ha, allt för att betala av på en av Europas lägsta statsskulder.

  • Ett nytt ansvarsfullt finanspolitiskt ramverk kan frigöra mer än 50  miljarder kronor varje år till nödvändiga investeringar och välfärdsreformer.

  • Att lånefinansiera investeringar är nödvändigt för att inte lägga en orimlig börda på våra barn och barnbarn. Om vi inte gör de klimatinvesteringar som krävs nu lämnar vi över våra problem till framtida generationer.

Reformisternas förslag

  • Reformisterna föreslår att det finanspolitiska ramverket, alltså statens budgetregler, förnyas. Staten ska få möjlighet att skilja på drifts- och investeringskostnader och ska kunna finansiera nödvändiga investeringar med lånade pengar.

  • Detta möjliggör samhällsnödvändiga investeringar som inte kan vänta, till exempel de infrastrukturssatsningar som krävs för en grön omställning.

  • Driftskostnader, såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar, ska fortsätta att finansieras med skatteintäkter.

Argument för ett nytt finanspolitiskt ramverk

  • Det nuvarande finanspolitiska ramverket är ett arv från 90-talets finanskris. Idag har det finanspolitiska läget förändrats och då måste det finanspolitiska ramverket uppdateras.

  • Sverige har en av Europas lägsta statsskulder. Statsskulden är till och med lägre än vad många experter rekommenderar, samtidigt som vi har ett skriande behov av offentliga investeringar, inte minst för att klara av klimatomställningen.

  • Klimatkrisen är den största utmaningen mänskligheten någonsin ställts inför. Om vi inte omedelbart står redo att göra de investeringar som krävs riskerar vi endast att göra framtida kriser värre.

  • I mitten av 1800-talet lånefinansierade Sverige bygget av de första stambanorna. Dessa är fortfarande är i drift 160 år senare. Sex generationer har kunnat använda dessa för transporter och fått del av det välstånd järnvägen skapar. 

  • Med Reformisternas förslag kommer Sveriges finanspolitik bli ansvarsfull på riktigt, genom att ta tag i de stora problem vi står inför, och samtidigt hålla god marginal till underskottsgränsen inom EU:s tidigare stabilitets- och tillväxtpakt. 

  • Lyssna på experterna: det är inte bara Reformisterna som efterfrågar ett nytt finanspolitiskt ramverk och mer lånefinansiering av nödvändiga investeringar. Regeringens Jämlikhetskommission föreslår en långsiktig förändring av det finansiella ramverket; Klimatpolitiska rådet likaså.

En grön ny giv för Sverige

Bakgrund

  • Klimatkrisen är vår tids existentiella utmaning. Världen är snabbt på väg mot den smärtgräns mellan 1,5-2 graders uppvärmning som världens länder enats om att undvika.

  • För att hejda uppvärmningen behöver utsläppen i världen halveras till 2030 och närma sig noll 2050. För Sveriges del behöver utsläppen närma sig noll redan under 2030-talet.

  • Omställningen är en allvarlig utmaning för svensk ekonomi. Vår ekonomi bygger till stor del på på sektorer som släpper ut stora mängder växthusgaser.

  • Reformisternas plan för en Grön Ny Giv är det enda heltäckande och fullt ut finansierade paket som hittills har presenterats på hur Sverige ska lyckas genomföra en rättvis grön omställning i linje med Parisavtalets mål.

  • Nivån på diskussionen måste höjas bortom förenklingar och svepande utspel om kärnkraft eller privatbilism. Medborgarna förtjänar att politiken tar ett samlat grepp på omställningen och siktar större än bara enskildheter. 

Huvudförslag i Reformbudgeten

  • Inför en Grön Ny Giv: ett kraftfullt reformpaket som tar ett helhetsgrepp om klimatkrisen möjliggör en grön omställning i linje med Parisavtalets mål. Sverige ska bli fossilfritt och nå nettonollutsläpp år 2035.

  • En Grön Ny Giv bygger på två delar: (1) en aktiv stat som med morot och piska styr om industrin och ekonomin i sin helhet, och (2) en inkluderande stat som fördelar omställningens kostnader rättvist.

  • En statlig investeringsbank skapas för att öka takten i den gröna omställningen och satsa på ny grön teknologi.

Argument för en grön ny giv för Sverige

  • Med en Grön Ny Giv placeras Sverige i framkant av en teknisk utveckling. Planen uppskattas leda till 140 000 - 220 000 nya arbetstillfällen redan 4 år efter att den sjösatts.

  • Flera strategiskt viktiga bas- och verkstadsindustrier ges möjlighet att växa fram, allt från produktion av grön vätgas och fossilfria bränslen till utsläppsfritt byggmaterial och fossilfritt stål. Det är en nyindustrialisering som skulle gynna alla. 

  • För gemene man skulle planen göra det möjligt möjligt att leva, bo och resa klimatvänligt – oavsett plånbok eller bostadsort. Nya arbetstillfällen skulle växa fram i hela landet.

  • En aktiv stat kan katalysera framväxten av nya innovativa tekniker och marknader och forma dem till att bli socialt och klimatmässigt hållbara. Så har skett i Tysklands solcellssektor, med dansk vindkraft och håller också på att hända i stålsektorn i Sverige.

En välfinansierad och avmarknadiserad välfärd

Bakgrund

  • Välfärden har drabbats hårt av de senaste decenniernas åtstramningspolitik och situationen är ovärdigt ett rikt välfärdsland. Sverige har den högsta andelen fattiga pensionärer i Norden och 2017 levde drygt 12 % av de äldre under fattigdomsgränsen.

  • Det saknas personal inom många delar av välfärden och vårdköerna är oacceptabelt långa. Coronapandemin har försvårat läget för välfärden ytterligare.

Huvudförslag i Reformbudgeten

  • Pensionslyft på 31 miljarder kronor. Det innebär en höjning av pensionen med 3 500 kronor före skatt för dem som har det sämst ställt.

  • Kraftig förstärkning av kommunernas och regionernas ekonomi. Kommuner och regioner får långsiktiga tillskott på över 30 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och över 50 miljarder i ökade skatteintäkter redan 2022.

  • Barnbidragslyft på 25 miljarder kronor. Barnbidragen höjs med 1000 kronor per månad.

  • A-kassan och sjukersättningen stärks med 7 miljarder kronor sammanlagt.

  • Gratis tandvård införs. Det beräknas kosta 15 miljarder kronor.

Argument för en välfinansierad och avmarknadiserad välfärd

  • En välfinansierad välfärd kostar, men vi har råd. Med Reformisternas förslag om ett nytt finanspolitiskt ramverk frigör vi pengar i statsbudgeten som behövs i välfärden. Genom höjda skatter för de rikaste har vi råd med en värdig välfärd för alla.

  • Skattekvoten i Sverige skulle med Reformisternas förslag öka från omkring 42,1% 2021 till 44,4% av BNP. Det är långt under den skattekvot på över 50% som gällde från 1990. Men färdriktningen måste vara tydlig, vi ska bygga ut välfärden. 

Minskad ojämlikhet

Bakgrund

  • Sverige är ett av de länder i världen där ojämlikheten ökat allra mest mellan 1980-talet och slutet av 2010-talet. Den förda politiken under de senaste decennierna har inte tagit den skenande ojämlikheten på allvar. Tvärtom har den förda politiken ökat klyftorna genom statliga subventioner till välbemedlade samtidigt som stöd och villkor för arbetarklassen successivt försämrats. 

  • De senaste 20 åren har majoriteten av de budgetar som antagits gett mest till de som har mest. Även om många socialdemokratiska budgetar sett bättre ut i relativa termer har flest kronor och ören i flera budgetar gått till de som redan tjänar mest.

Huvudförslag i Reformbudgeten

  • Ojämlikheten kommer att minska dels genom stora satsningar på välfärden som gynnar de fattigaste, dels genom att stärka ekonomin i fattigare kommuner genom ökade resurser till det kommunala utjämningssystemet. 

  • Skattesystemet ska bli mer rättvist. Reformisterna föreslår en röd skatteväxling som innebär att jobbskatteavdragen ersätts av ett rättviseavdrag på 2550 kronor i månaden för alla med en inkomst upp till 30 000 kronor i månaden.

  • Idag beskattas kapitalinkomster ofta mindre än arbete, så att det lönar sig mer att äga än att arbeta. Det vill reformisterna ändra på. Kapitalbeskattningssatsen görs enhetlig och höjs från 30 till 35%, Ränteavdraget fasas ut och RUT- och ROT-avdraget avskaffas

  • Kraftiga satsningar på välfärden i kombination med en röd skatteväxling förväntas minska de ekonomiska klyftorna med cirka 13,5% på tre år. Både ojämlikheten mellan rika och fattiga, män och kvinnor, och stad och land kommer minska.

Argument för minskad ojämlikhet 

  • Större ekonomisk ojämlikhet leder till en rad samhällsproblem: minskad social rörlighet, ökad brottslighet, sämre fysisk och mental hälsa.

  • Stora ojämlikheter är inte bara orättvisa utan även samhällsekonomiskt skadliga. Internationella organisationer IMF och OECD, som tidigare förespråkat nyliberal ekonomisk politik, pekar nu på att skenande ojämlikhet är dålig för ekonomin.