Argumentationsstöd: Bostadskampanj

Vi har råd – bygg bort bostadsbristen!

Fakta och argument till Reformisternas bostadskampanj hösten 2021.

Bakgrund

Det råder stor bostadsbrist i Sverige. Enligt Boverket har 7 av 10 kommuner ett underskott av bostäder och bostadspriserna i landet fortsätter att skena. Bara de senaste tio åren har bostadspriserna som helhet ökat med 75%, och i storstäder är uppgången långt större.
Bostadsbristen och de skenande bostadspriserna medför en rad sociala problem. Totalt bor 16% av alla svenskar trångt; av utrikes födda bor hela 30% trångt. Studenter har stora problem att hitta bostäder och många unga bor ofrivilligt kvar hemma hos sina föräldrar. Rädda Barnen beräknar att 5000 svenska barn lever i hemlöshet.
Bostadskrisen spär på ojämlikheten. De som köpt en bostad under de senaste decennierna har upplevt stora värdeökningar, samtidigt som det har blivit svårare för så gott som alla andra att ta sig in på bostadsmarknaden. På grund av långa köer till hyresrätter tvingas många in på en osäker och otrygg andrahandsmarknad.
Hushållens skuldsättning har vuxit oavbrutet under hela 2000-talet. Idag har svenska hushåll näst högst skuldsättning per capita i EU och prisökningen på bostäder är den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen.
Boverket beräknar att Sverige behöver bygga 530 000 nya bostäder före 2030 för att möta efterfrågan. Trots att bostadsbyggandet ökat de senaste åren är takten fortfarande inte tillräcklig för att underskottet av bostäder ska försvinna.
Antalet hyresrätter per invånare har under de senaste åren minskat i alla storstäder. I exempelvis Storstockholm har det totala hyresrättsbeståndet minskat med en fjärdedel mellan 1990 och 2015, på grund av ombildningar och långsam nybyggnation.
De nya bostäder som byggs är ofta otillgängliga för dem med lägst inkomster.
Idag sker en skattemässig snedvridning där investeringar i nya småhus och bostadsrätter gynnas framför investeringar i nya hyresrätter.
Statens kostnader för ränteavdraget har skenat i och med hushållens ökande skuldsättning. I nuläget kostar ränteavdragen ca. 30 miljarder kronor per år, vilket förutspås öka snabbt de kommande åren. Det kan jämföras med storleken på det statliga investeringsstödet till nya hyresbostäder och bostäder för studerande, som trots rejäla ökningar de senaste åren endast uppgår till ca. 9 miljarder per år.

Reformisternas förslag

Inför subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank.
Skapa ett statligt bostadsbolag som bygger, äger och förvaltar hyreslägenheter och specialboenden på mark som anvisas av staten/regionen. I en första fas på mark som staten redan äger.
Inför statlig/regional markanvisning och regionala mål för bostadsbyggande, infrastruktur och välfärdsverksamheter.
Genomdriv att de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen återigen upprätthåller samhällsnytta som övergripande mål. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag reformeras i grunden.
Inför en garanti för medborgare runt om i landet att ha tillgång till boende till skälig kostnad från år 2026.
Fasa ut ränteavdraget över 10 år.
Inför en progressiv fastighetsskatt.

Argument

Bostadskrisen är ett resultat av många års dålig politik och kan endast lösas med bättre politik, där staten och allmännyttan tar ett större ansvar för att bygga fler bostäder med särskilt fokus på bostäder som är tillgängliga för dem som idag drabbas hårdast av bostadskrisen – unga, studenter, nyanlända och äldre.
Vi har byggt bort en bostadsbrist tidigare, vi kan göra det igen. Det som krävs är politisk vilja och ett politiskt ramverk som ser bostäder som en medborgerlig rättighet och tillför statliga investeringar och subventioner därefter.
Ett statligt bostadsbolag som bygger, äger och förvaltar hyreslägenheter kan bygga den typen av bostäder som behövs allra mest, och genom statlig och regional markanvändningsplanering ges stat och region ökade juridiska verktyg att planera och bygga bostäder.
Dagens marknadsliberala system har lett till en maktkoncentration bland ett fåtal bolag i fastighetsbranschen. De fåtal stora byggbolagen stryper utbudet av bostäder och driver upp kostnaderna för att bygga. Ökad statlig finansiering av byggande skulle hjälpa till både att öka konkurrensen och driva ner kostnaderna i byggsektorn.
I Boverkets Bostadsmarknadsenkät, som bl a frågar kommuner om de främsta hindren för bostadsbyggande, är höga produktionskostnader det hinder som nämns av flest kommuner. Många av Reformisternas förslag är ett direkt svar på detta hinder.
Hushållens ökande skulder är ett orosmoln som i framtiden skulle kunna utlösa en allvarlig ekonomisk kris. Både internationella organisationer och svenska experter har länge varnat för detta. Reformisternas förslag om ett gradvis avtrappat ränteavdrag är en nödvändig och effektiv åtgärd för att minska hushållens skuldsättning.
På grund av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag står allmännyttan idag inför dubbla och ibland motsägelsefulla krav: samhällsnytta och affärsmässighet. Om allmännyttiga kommunala bostadsbolag konsekvent ska kunna prioritera samhällsnytta måste lagen ändras.
Fastighetsskatten är idag regressiv, eftersom den har ett maxtak. En progressiv fastighetsskatt gör att de som utan egen ansträngning tjänat mest på de senaste årens bostadsprisökningar också betalar mer i fastighetsskatt.
Arbete bör löna sig mer än passivt ägande, men med dagens bostadspolitik blir det ofta tvärt om. Många har tjänat mer på prisuppgången på sina bostäder än på sina jobb under de senaste åren.