2. SKATTESYSTEM FÖR JÄMLIKHET OCH RÄTTVIS OMSTÄLLNING
Sverige har ett skattesystem som inte förmår bekosta en ambitiös välfärdsstat och som i för låg utsträckning fördelar från de ekonomiskt starka till de ekonomiskt svaga. Arbetare och tjänstemän betalar en allt större del av kakan i förhållande till stora företag och den ekonomiska eliten. Det förekommer att miljardären betalar en mindre andel av sin inkomst i skatt än vad vanliga löntagare gör.
Det krävs stärkt och långsiktigt hållbar finansiering för offentliga tjänster och åtaganden. Lika nödvändigt är en ökad utjämning av disponibla inkomster samt en ombalansering av skatteuttag från små- och medelstora företag till de stora.
Den gröna omställningen kommer att vara ett av samhällets största åtagande under kommande årtionden. Under en tid innebär detta ökade kostnader för att möjliggöra en grön strukturomvandling och se till att alla kan ställa om – oavsett arbete, inkomst eller var man råkar bo.
Socialdemokratins utgångspunkt bör vara att de kostnader som uppstår vid omställningen fördelas solidariskt, efter bärkraft och ansvar, att stödet för omställningen ges efter behov och att det mervärde som omställningen skapar kommer alla till del. Målet är att alla ska kunna leva ett klimatvänligt liv.
Samlat kräver finansiering av välfärden och den gröna omställningen ett nytt skattesystem.
2.1 Reformera fastighets- och förmögenhetsbeskattningen
I utformningen av ett nytt skattesystem bör både effekter på skatteintäkter och utjämning av disponibla inkomster tas i beaktande. Skattesystemets jämlikhetsskapande effekter bör väga tungt i dess utformning. Beskattning av kapital och ägande bör kontinuerligt utredas för att undvika att kryphål eller snedvridningar mellan inkomstkällor uppstår. Ett första steg är att återupprätta en progressiv beskattning av ägande i Sverige.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att fastighetsbeskattningen görs progressiv och baseras på marknadsvärde som ett led i ökad förmögenhetsbeskattning. Detta bör syfta till att ta bort orättvisan i dagens fastighetsavgift där lågt värderade bostäder, ofta i landsbygd, har liknande beskattning som högt värderade bostäder.
Att stämpelskatten vid försäljning av bostad sänks för att underlätta för flytt till större eller mindre bostad eller ny ort
Att förmögenhetsbeskattning utreds och genomförs. Utredningen bör särskilt utforska de förmögenhetsskatter som existerar, existerat och planeras i andra OECD-länder. Ett arbete för att möjliggöra effektiv förmögenhetsbeskattning även vid högre skattesatser bör initieras på EU och OECD-nivå.
Att officiell förmögenhetsstatistik ska samlas in så att utvecklingen av förmögenhetsskillnaderna kan bevakas, belysas och analyseras.
2.2 Ersätt jobbskatteavdragen med rättviseavdrag
Sedan 2006 har ett antal jobbskatteavdrag införts. Kostnaden beräknas 2023 uppgå till cirka 157 miljarder kronor per år. Jobbskatteavdragen har samtidigt bidragit till att sjuka och arbetslösas inkomster beskattas hårdare än inkomster för personer i förvärvsarbete. Det är ett synnerligen orättvist sätt att sänka den effektiva ersättningsgraden i socialförsäkringarna.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att jobbskatteavdragen fasas ut med fördelningspolitisk hänsyn genom en generell skattesänkning i form av ett rättviseavdrag för alla låg- och medelinkomsttagare.
2.3 Avskaffa regressiva skatteavdrag
Skattesystemet har sedan den senaste stora skattereformen blivit något av ett lapptäcke av olika skattesatser, avdragsmöjligheter och undantag. Detta är enligt en närmast enig kår av ekonomer en mindre lyckad ordning.
Målet bör vara ett system med en skattesatsskala för inkomst av arbete samt en skattesats för inkomst av kapital. Av särskild betydelse, som en av statens stora inkomstkällor, är mervärdesskatten. Ränteavdraget är en ökade utgift för statskassan med dålig fördelningsprofil samtidigt som det finns skäl till särskild varsamhet för hushåll med hög belåningsgrad och lägre inkomster.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att en total översyn av undantag, avdragsmöjligheter och skattesatser genomförs i syfte att stärka välfärdens finansiering. Detta bör genomdrivas skyndsamt.
Att beskattningen av kapitalinkomster blir enhetlig och mer progressiv.
Att genom skärpta 3:12 regler minska möjligheten att ta ut höga inkomster till låg skatt.
Att RUT-avdraget avskaffas
Avskaffa ROT-avdraget och avdraget för grön teknik i sina nuvarande former och ersätt dem med ett avdrag för energieffektiviserande och klimatrelaterade åtgärder.
Att ränteavdraget fasas ut med varsamhet och fördelningspolitisk hänsyn.
Att systemet med ett flertal nedsatta momssatser avvecklas. Detta ska endast ske om låg- och medelinkomsthushåll samtidigt tydligt kompenseras för utgiftsökningen genom förstärkta socialförsäkringssystem och förändrade skatter. Samhällsnyttiga sektorer som påverkas, till exempel kultursektorn, ska också kompenseras.
2.4 Inför arvsskatt, gåvoskatt och klimatvärnskatt
Klimatomställningen kommer att innebära stora utgifter de kommande decennierna och dagens koldioxid- och konsumtionsskatter räcker inte till. Dessutom tar dessa inte hänsyn till människors skilda förutsättningar, som att många i glesbygd är beroende av bil. För att säkra en långsiktig finansiering av omställningen och att dessa kostnader fördelas efter bärkraft och ansvar behöver dessa skatter kompletteras med skatter riktade mot dem som har störst ekonomisk marginal och samtidigt generellt står för de största utsläppen. Det bör handla om beskattning av både höga inkomster och beskattning av de värden som byggts upp av gångna decenniers utsläpp.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att en arvs- och gåvoskatt införs inriktad på de största arv- och gåvotransaktionerna
Att en så kallad klimatvärnskatt införs på höga inkomster
2.5 En rättvis internationell skattepolitik och krafttag mot skattefusk
Det internationella skattefusket och skatteundandragandet är av gigantiska proportioner. Omkring detta har en miljardindustri av banker, juristbyråer och revisionsföretag utvecklats med affärsidén att hjälpa välbärgade individer och företag att minska sina skatteinbetalningar. Sedan 2022 finns en global överenskommelse om en minimiskatt på multinationella företag. Den utgör ett paradigmskifte i den internationella skattepolitiken men behöver både vårdas och utvecklas.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att Sverige tar en tydlig ställning inom EU och OECD för en förstärkning av den globala minimiskatten på multinationella företag.
Att Sverige ska verka inom EU för en gemensam beskattning av finansiella transaktioner.
Att en höjning och skärpning av minimiskatten för multinationella företag inom EU genomförs i syfte att motverka inomeuropeiska skatteparadis.
Att den europeiska svarta listan för skatteparadis förstärks med tydliga sanktioner samt att en svart lista också införs för inomeuropeiska skatteparadis.
Att krav på åtgärder mot skattefusk införs som ett led i EU:s handelsavtal med länder utanför EU.
Att straffen för skattefusk och annan ekonomisk brottslighet skärps.
Att intensifiera och utveckla arbetet med det 12-punktsprogram som Finansdepartementet arbetat fram för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt.
Att anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten kraftigt förstärks för att motverka skattefusk och avancerad skatteminimering.
Att en exitskatt införs och arbetet fortsätter med att identifiera hål i dagens skattelagstiftning.
Att se över upphandlingsregler och offentligt ägande för att sätta tryck på fler företag att uppfylla sina skattemässiga skyldigheter.
Att regeringens principer för bolag med statligt ägande samt regeringens ägarpolicy för respektive bolag ändras. Detta i syfte att styra bort offentliga företag från att endast beakta kortsiktiga vinstintressen. Det bör tydligare framgå att affärsmässiga beslut inbegriper beaktandet av allmänna intressen såsom långsiktig stabilitet, klimat och säkerställande av försörjning av samhällsviktiga tjänster.