3 Nytt ramverk för den ekonomiska politiken
Förslag: Överskottsmålet överges genom att det finanspolitiska ramverket byggs på en separation mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr, skuldankaret justeras med hänvisning till de stora globala förändringarna under 2020-talet, och regeringen verkar för ett förändrat ekonomiskt ramverk också på EU-nivå.
Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Hela den offentliga sektorns finanser ska visa överskott över konjunkturcykeln. Utgiftstak fastställs och blir lag. Kommuner och regioner är ålagda hårda krav på budgetbalans. Penningpolitiken är helt inriktad på en stabil inflationstakt.
Varken finans- eller penningpolitik är inriktade på full sysselsättning, jämn ekonomisk fördelning eller ger tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, migrationsströmmar eller pandemier. Dagens finanspolitiska ramverk har hållit tillbaka den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen i Sverige. Trots ekonomiskt utrymme har skapande av reala värden i form av bland annat infrastruktur, beredskap, hållbara produktionssystem och bostäder uteblivit. Reformisterna vill ändra på detta.
Vårt förslag till nytt finanspolitiskt ramverk innebär ett steg mot en mer förnuftsbaserad ekonomisk politik. Reformisterna föreslår en ekonomisk politik där samhällets tillgång till arbetskraft och produktiva resurser fullt ut används för att tillfredsställa samhälleliga behov. En politik i folkflertalets intressen. Reformen består av flera förändringar: att olika regler antas för utgifter för investeringar och drift och att skuldankaret justeras med hänsyn till pandemins globala effekter under 2020.
Vid sidan av ett förändrat svenskt finanspolitiskt ramverk bör regeringen även verka för att Europeiska unionens regelverk gör skillnad på drift och investeringar när offentliga underskott beräknas.