8 Reformbudgeten i siffror
| ►▼ REFORMER I DRIFTSBUDGET | År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|---|
| Rättviseavdrag för alla låginkomsttagare | 202,7 | 207,1 | 211,6 |
| Pensionslyft för över 1 miljon pensionärer | 30,4 | 31,0 | 31,6 |
| Statligt tillskott till det kommunala utjämningssystemet | 30,0 | 35,0 | 35,0 |
| En grön ny giv för Sverige | 30,5 | 32,5 | 38,8 |
| Arbetstidsreform, steg mot 35-timmarsvecka | 12,5 | 25,2 | 38,5 |
| Barnbidragslyft | 24,4 | 25,0 | 25,8 |
| Tandvårdsreform | 0,0 | 14,4 | 14,7 |
| Avskaffad stämpelskatt | 13,3 | 13,7 | 14,1 |
| Sjukpenningsamnesti | 13,0 | 5,8 | 0,8 |
| Höjning av tak och golv i A-kassan | 0,3 | 2,5 | 2,6 |
| Höjning av sjuk- och aktivitetsersättning | 4,0 | 4,1 | 4,2 |
| Utbyggd satsning på yrkesvuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och äldreomsorgslyft | 6,0 | 9,0 | 9,0 |
| Återinförande av avdrag för fackföreningsavgift, 25% | 2,6 | 2,6 | 2,6 |
| Höjda studiebidrag | 2,3 | 2,3 | 2,3 |
| Indexering av de generella statsbidragen med PKV & LPIK | 2,4 | 4,8 | 7,8 |
| Förstärka anslag till skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten och ekobrottsmyndigheten. Straffen för skattefusk och annan ekonomisk brottslighet skärps | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Höjt försörjningsstöd | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
| Indexera tak och golv i A-kassa, grundnivå och lägstanivåersättning i föräldrapenningen och barnbidraget med KPI | 0,6 | 1,5 | 2,6 |
| Rätten till juridiskt expertstöd till den enskilde i skatteärenden stärks | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Tre välfärdsmyndigheter inrättas | 0,5 | 1,1 | 1,1 |
| Myndighetsoffensiv mot arbetslivskriminaliteten | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
| Konkurrensgranskning inom finanssektorn, byggsektorn och fastighetsmäklarbranschen | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Avskriva studielån i glesbygd | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| Höjt underhållsstöd | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| Återinförande av arbetsmiljöinstitut | 0,1 | 0,3 | 0,5 |
| Tillsättning av ett finansmarknadsråd under statsministern | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| SUMMA ÖKADE UTGIFTER I DRIFTSBUDGETEN | 382,0 | 424,4 | 450,1 |
| Varav nya gröna reformer | 30,5 | 32,5 | 38,8 |
| ►▼ REFORMER I INVESTERINGSBUDGET | År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|---|
| Statens investeringsplan flyttad till investeringsbudget | 124,4 | 124,4 | 124,4 |
| Ökade klimat- och infrastrukturinvesteringar genom Riksgälden | 10,0 | 17,3 | 26,0 |
| Kapitalisering av investeringsbank | 8,0 | 16,2 | 24,0 |
| Etablera byggbolaget "Folkhemmet AB" | 8,0 | 4,0 | 0,0 |
| Lån till försäljning av verksamhet till anställda | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Etablering av investeringsbank | 0,2 | 0,3 | 0,3 |
| SUMMA UTGIFTER I INVESTERINGSBUDGETEN | 152,6 | 164,2 | 176,7 |
| Varav nya investeringar | 26,2 | 37,8 | 50,3 |
| ►▼ FINANSIERING | År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|---|
| Jobbskatteavdragen avskaffas | 133,4 | 137,9 | 142,5 |
| Statens investeringsplan flyttad till investeringsbudget | 124,4 | 124,4 | 124,4 |
| 25% moms på livsmedel och restaurang | 47,5 | 49,4 | 51,0 |
| En progressiv fastighetsskatt | 20,0 | 20,6 | 21,2 |
| ROT-avdraget tas bort | 11,7 | 12,0 | 12,3 |
| Höjda och enhetliga kapitalinkomstskatter | 10,0 | 18,0 | 25,0 |
| Fasa ut klimatskadliga subventioner | 7,0 | 10,0 | 13,0 |
| RUT-avdraget tas bort | 6,7 | 6,9 | 7,1 |
| Investeringsstöd till bostäder ersätts med satsning inom investeringsbanken | 4,1 | 4,9 | 4,9 |
| Klimatvärnskatt | 6,0 | 6,0 | 6,0 |
| Ränteavdraget för boån trappas ned på 10 år | 2,0 | 4,0 | 6,0 |
| Flygskatt ersätts av en flygmilsskatt | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
| Effektivare skatteindrivning | 0,5 | 1,0 | 2,5 |
| Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning avskaffas | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| Indexering av punktskatter | 0,3 | 0,6 | 1,0 |
| Förmögenhetsskatt | 0,3 | 0,5 | 6,0 |
| Exitskatt (bekämpa skatteflykt) | 0,1 | 0,2 | 0,3 |
| Grön arvs- och gåvoskatt | 0,0 | 4,0 | 7,8 |
| Digitalskatt | 0,0 | 1,2 | 1,5 |
| Prognosticerat budgetsaldo | 142,4 | 156,6 | 104,0 |
| Avräkningar från BP21 av liknande satsningar | 10,6 | 3,6 | 3,6 |
| Avräkningar från BP21 av liknande finansering | -2,2 | -3,3 | -3,3 |
| Nej till vissa skattesänkningar från BP21 | 30,0 | 22,6 | 21,0 |
| SUMMA, FINANSIERING | 556,00 | 582,4 | 559,2 |
| ►▼ NYCKELTAL | År 1 | År 2 | År 3 |
|---|---|---|---|
| Nettopåverkan på statens driftsbudget i statisk beräkning | 174,0 | 158,0 | 109,1 |
| Nettopåverkan på statens investeringsbudget | -152,6 | -162,2 | -174,7 |
| Samlad nettopåverkan på statsskuld | 21,4 | -4,2 | -65,6 |
| Effekt i kronor av underskott på konsoliderad offentlig bruttoskuld | -5,3 | -29,8 | -90,3 |
| Effekt i procentenheter av underskott på konsoliderad offentlig bruttoskuld | 0,10% | 0,52% | 1,53% |
| Konsoliderad offentlig bruttoupplåning som andel av BNP efter Reformisternas förslag | 36,82% | 36,31% | 36,75% |
| Kommunekonomiska skatteeffekter av satsningar | 32,8 | 34,3 | 35,4 |
| Regionekonomiska skatteeffekter av satsningar | 18,3 | 19,1 | 19,7 |
| Totala skatteinkomstökningar för kommunsektorn | 51,1 | 53,4 | 55,0 |
| Skattekvot, Reformisternas budget | 43,67% | 43,88% | 44,40% |
| Ökning av skattekvot jämfört med prognosticerad utveckling | 1,92% | 2,14% | 2,52% |
| Medeltal skattekvot 1985-2006 | 47,51% |
Sammanfattande tabell. Reformbudgeten i siffror, miljarder kronor.